Med hjälp av AI kan vi jobba mer effektivt och förbättra produktiviteten, men hur vill vi att det ska användas i vårt samhälle? Vilka arbetsuppgifter vill vi ersätta eller förenkla? Finns det uppgifter vi inte vill att AI ska ta över? Kan produktivitetsvinster till och med användas för att förkorta arbetstiden? Dessa frågor och många fler diskuterar vi i detta avsnitt om AI och framtidens samhälle.
Andra frågor vi dyker in i är: vad innebär EU:s AI-direktiv? Vad kan och vad behöver göras politiskt för att säkerställa att AI kommer till så bra nytta som möjligt och inte missbrukas? Och vad kräver vi av arbetsgivare och fackförbund framöver?
Medverkande:
Jonna Bornemark, filosof,
German Bender, utredningschef Arena Idé, doktorand Handelshögskolan och gästforskare på Harvard,
Anna Troberg, förbundsordförande DIK
Hur kan nya AI-verktyg användas för att rusta arkivarier, bibliotekarier och museianställda för förändringen? Hur kan de som jobbar i kultursektorn använda sig av AI redan nu och i framtiden och kan AI förenkla deras jobb? AI har seglat upp som ett hett ämne inom kultursektorn och i det här poddavsnittet djupdyker vi i det.
Medverkande: Lars Ilshammar, historiker, Henrik Summanen, samordnare Riksantikvarieämbetet och Anna Troberg, förbundsordförande DIK .
Vilka är egentligen de bästa verktygen för att få till en bra arbetsmiljö på jobbet? Och hur kan jag som anställd egentligen påverka?
Förbundsordförande Anna Troberg samtalar i det här avsnittet med Helena Engelke, strategisk kommunikatör på organisationen Suntarbetsliv. De tar upp konkreta exempel och fördjupar sig i hur vi tillsammans kan bli bättre på att ta ansvar för att se riskfaktorer och agera för friskfaktorer.
Arbetsmiljön har en otroligt stor vikt för alla på arbetsplatsen. Genom att agera för och reflektera kring den sociala och organisatoriska arbetsmiljön, samt lära sig mer om systematiskt arbetsmiljöarbete, så hittar vi ofta lösningar. T ex anledningen till de där onödiga konflikterna, och kanske hittar vi de onödigt stressiga delarna i arbetet som egentligen kan undvikas.
Kvinnors löner är nästan 10 procent lägre än mäns. Omräknat i tid betyder det att kvinnor jobbar gratis efter klockan 16:12 varje dag, medan män får betalt för hela sin arbetsdag fram till klockan 17:00. Bakom uträkningen står kampanjen Lön hela dagen som drivs av en bredd av fackförbund och kvinnoorganisationer, däribland DIK.
I det här avsnittet av DIK Dialog gästas vi av Clara Berglund från Sveriges Kvinnoorganisationer som är initiativtagare till Lön hela dagen. Vi pratar om löneskillnader mellan män och kvinnor, hur det ser ut inom DIK:s grupper och vad som krävs för att en gång för alla bryta den strukturella lönediskrimineringen så att även kvinnor får lön hela dagen!
I detta avsnitt av DIK Dialog pratar vi om ett ämne som toppar alla medlemsundersökningar som den viktigaste frågan – lön! Vi har bjudit in DIK:s löneexpert Hans Kyrö som delar med sig av sina bästa tips och tricks i löneförhandlingen och vad du inte får missa att tänka på genom din löneresa.
Vad är det som påverkar vilken lön du kan få? Hur kan du påverka lönen genom dialog och handling? Vad får INTE påverka din lön? Sist men inte minst: vilka slutsatser kan vi dra från årets lönestatistik?
Kvinnor lägger i genomsnitt 200 timmar mer per år än sina manliga kollegor på osynligt arbete, något som kallas ”non promotable work”. Arbete som inte ger fördelar i löneförhandling eller karriärslyft.
Ida Östensson, (författare och grundare av Make Equal) och Thor Rutgersson (skribent och författare) berättar om läget på arbetsmarknaden och deras nya bok "Allt vi inte ser - så påverkas du av det osynliga arbetet, hemma och på jobbet".
Hur kan arbetsgivaren tydliggöra hur vi ska fördela arbetet som inte alltid syns. Vad kan vi själva göra och hur stöttar jag en kollega? Det och många fler frågor besvaras i detta samtal.
Ida Östensson och Thor Rutgersson berättar även personligt om egna erfarenheter och vilka system som behöver hanteras systematiskt på arbetsplatser.
Moderator:
Anna Troberg, förbundsordförande på DIK.